Tryckluftstorkar för efterbehandling av tryckluft

Kyltorkning innebär att tryckluften i systemet kyls ned, varvid vattnet kondenseras och kan avskiljas. Oftast kyls tryckluften ned till runt +3° C via ett slutet kylmediasystem, det vill säga tryckdaggpunkten efteråt är +3° C (ISO 8573-1, renhetsklass 4). Kyls tryckluften ned ytterligare finns det en risk att kondensvattnet i systemet fryser och bildar en ispropp som förhindrar luften att transporteras vidare i systemet. Kyltorkar kan alltså inte användas för att nå tryckdaggpunkter nära eller under 0°C. När luften kylts ned och vattnet tappats av värms tryckluften upp till några grader under inkommande trycklufttemperatur med hjälp av en värmeväxlare som återanvänder det avtappade (varma)kondensvattnet. Återuppvärmning ser för att undvika kondens på utsidan av rörledningarna, minska energiåtgången och minska den relativa fuktigheten. En kyltork räcker i de allra flesta applikationer med tryckluftsledningar som går inomhus – de är enkla att installera och har låga drift- och underhållskostnader. De fungerar bäst för applikationer där luftfuktigheten i tryckluften inte ska överstiga ca 50%, det vill säga i vanliga verkstadsmiljöer. En tumregel är att en kompressor på 100 kW behöver en kyltork med installerad effekt runt 2-3 kW. Fristående eller inbyggd kyltork? Inbyggda kyltorkar är kompakta och enkla att installera, men de kan inte överdimensioneras. Detta innebär att tryckdaggpunkten kan variera något beroende på omgivningsförhållandena. I applikationer som kräver en stabil tryckdaggpunkt är en fristående tork att föredra. Dessa torkar kan dimensioneras för värsta tänkbara förutsättningar, vilket säkerställer en jämn och stabil renhet. De är mer utrymmeskrävande och dyrare att installera, men är enklare att serva. Dessutom finns det möjlighet att installera parallella torkar i en flerkompressorlösning. Läs också om kyltorkar i Tryckluftsguiden och ta del av Atlas Copcos utbud av kyltorkar i produktsortimentet.

I applikationer med stora flöden och mycket höga krav på torr tryckluft (och som därför kräver djupa eller mycket djupa tryckdaggpunkter) är adsorptionstorkning ett bra alternativ. Med en adsoprtionstork går det att nå tryckdaggpunkter om -70°C, det vill säga ISO 8573-1, klass 1 eller bättre. Denna typ av lösning används därför i känsliga applikationer inom bland annat livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin. Adsorptionstorkning är en process i vilken fuktig luft torkas med hjälp av hygroskopiska material, det vill säga material som upptar och avger vattenånga. Utbytet av vattenånga från den fuktiga luften till det hygroskopiska materialet gör att torkmedlet successivt mättas med adsorberat vatten. För att det mättade torkmedlet ska återfå sin torkningskapacitet måste det regenereras. Adsorptionstorkar består därför normalt av två kärl som används växelvis - ett kärl torkar inströmmande tryckluft medan det andra regenereras. För att uppnå maximal energieffektivitet bör belastningen på de olika kärlen i en adsoprtionstork daggpunktstyras. Med en daggpunktstyrning mäts tryckdaggpunkten på utloppet och växlingen till det andra kärlet sker inte förrän hela torkmedelsbädden i det första kärlet mättats. På så vis går det i att spara upp till 80 % energi beroende på luftbehov. Kallregenererande adsorptionstorkar I kallregenererande adsorptionstorkar sker regenereringen av torkmedlet med hjälp av expanderad tryckluft, så kallad regenereringsluft. Vid ett arbetstryck om 7 bar och en tryckdaggpunkt om -20°C så förbrukar regenereringsprocessen cirka 15-20% av torkens nominella kapacitet. Detta innebär att av 200 liter tryckluft som körs in i torken så försvinner 30- 40 liter i läckluft som inte blir tillgänglig för produktionen. Vid lägre tryckdaggpunkter blir den procentandelen ännu högre. Dessa torkar är bäst lämpade för mindre luftflöden med höga krav på luftkvalitet och där fokus ligger på investeringskostnaden. Varmregenererande adsorptionstorkar I varmregenererande adsorptionstorkar värms den expanderande regenereringsluften upp av elektriska värmare eller av kompressionsvärme. Detta minskar behovet av luft i regenereringsprocessen och därmed ökar den mängd luft som är tillgänglig för produktionen. Beroende på modelltyp så kan behovet av tryckluft sänkas väsentligt och i de mest avancerade modellerna så motsvarar den tryckluft som används för regenerering endast 0-3,5 % av torkens nominella kapacitet. Läs också om adsorptionstorkar i Tryckluftsguiden och ta del av Atlas Copcos utbud av adsorptionstorkar i produktsortimentet.

I membrantorkar avlägsnas vattenånga i tryckluft med hjälp av tusentals små ihåliga polymerfibrer med en inre membranbeläggning. När fuktig tryckluft kommer in i torken släpps vattenångan igenom membranväggen och samlas mellan fibrerna samtidigt som den torra luften fortsätter genom fibrerna med nästan samma tryck som den inkommande luften. Membrantorkar är konstruerade för att kunna hantera små flöden med höga krav på tryckdaggpunkt och renhet. De är energieffektiva och enkla att använda, är tysta under drift och har minimala servicebehov. Läs också om membrantorkar i Tryckluftsguiden och ta del av Atlas Copcos utbud av membrantorkar i produktsortimentet.