Energioptimera tryckluftsanläggningen

Kompressorns styrpanel fungerar som kompressorns hjärna. Systemet samlar in data från sensorer i kompressorn, bearbetar den och reglerar maskinen utifrån den datan. Nyare styrpaneler har en färgskärm och på den visas aktuell driftstatus och där kan även maskinens inställningar justeras. Hos Atlas Copco kallas denna styrpanel Elektronikon® och den utvecklas kontinuerligt. Den senaste modellen heter Mk5 och är designad för att optimera kompressorns drift. Äldre kompressorer med tidigare versioner av Elektronikon® kan uppgraderas med den nya Elektronikon® Mk5, något som förbättrar kontrollen, förlänger maskinens livslängd och möjliggör digital fjärrövervakning via SMARTLINK 2.0. Även vissa torkar från Atlas Copco är utrustade med Elektronikon®. Läs också om styrpaneler i Tryckluftsguiden.

I anläggningar med flera kompressorer utan ett centralt styrsystem reagerar varje enskild kompressor lokalt på förändringar i trycket. De växlar på och av utifrån deras individuellt inställda tryckspann. Skillnaden mellan lägsta och högsta tryck blir stort i ett sådant system och resultatet blir stora tryckvariationer, ett högt genomsnittligt tryck i systemet, stora tomgångsförluster och höga energikostnader. Ett högt tryck sliter också på kopplingar, cylindrar och maskiner som använder luften, vilket ökar underhållskostnaderna och minskar livslängden på utrustningen. Atlas Copco rekommenderar att alla system som inkluderar minst två kompressorer ska ha någon form av en gemensam styrning. Atlas Copcos senaste centrala styrsystem Optimizer 4.0 reducerar tryckbandet och sänker därmed anläggningens energiförbrukning. Styrningen väljer också den bästa maskinkombinationen utifrån aktuellt behov för den mest stabila och effektiva driften. Detta jämnar ut drifttimmarna och servicen kan planeras och genomföras på ett mer effektivt sätt. Skulle det vara så att en kompressor löser ut, startas reservkompressorn direkt (om en sådan finns och är inkopplad) upp automatiskt för att förhindra att trycket i systemet sjunker och påverkar produktionen negativt. Det går också att ställa in olika tryckband för olika tidsintervall, för att till exempel köra ett lägre tryck under icke-produktionstid, till exempel för befuktning nattetid. Läs också om centrala styrsystem i Tryckluftsguiden.

Det bästa sättet att säkerställa optimal effektivitet och maximal tillgänglighet är att hela tiden hålla sig uppdaterad om statusen på tryckluftsutrustningen och reagera på eventuella problem. I de flesta anläggningar sker detta genom en daglig tillsyn av kompressorrummet där felmeddelanden, oljespill, oljud och brister i ventilationen uppmärksammas och åtgärdas. Många anläggningar använder sig också av digital fjärrövervakning, något som Atlas Copco jobbat med under mycket lång tid. Genom att koppla upp kompressorn och/eller torken mot SMARTLINK går det att få varningar och felmeddelanden direkt till en dator, mobiltelefon eller surfplatta. Med denna information kan nödvändiga åtgärder vidtas för att avhjälpa och minimera risken för produktionsstörningar och haverier vidtas. Via SMARTLINK går det också att få månatliga rapporter över energi- och luftförbrukning, händelser, utnyttjandegrad och servicestatus. Dessa rapporter kan användas som underlag vid en energirevision eller i energiledningssystemet ISO 50001.

En svindlande andel, motsvarande cirka 94 % av den energi som en kompressor förbrukar omvandlas till värme. Utan ytterligare åtgärder släpps denna (många gånger värdefulla) värme ut till atmosfären via kylsystemet och via strålning. Genom ett system för energiåtervinning kan en stor del av värmen istället återanvändas, vilket resulterar i betydande besparingar. De faktiska besparingarna beror på den specifika anläggningen, luftförbrukningen och de möjliga användningsområdena för att ta tillvara på överskottsvärmen. Exempelvis kan återvunnen värme ersätta elkraft och eventuella fossila bränslen som används för uppvärmning, något som minskar företagets klimatavtryck. Under vissa förutsättningar är det också möjligt att sälja värmen till det kommunala fjärrvärmenätet. Om och hur mycket värme som kan återvinnas beror på typen av kompressor. Den energi som förbrukas av oljefria kompressorer med luftkylning kan till exempel inte återvinnas genom att värma upp vatten. Återvinning blir heller inte lönsam om kompressorn är liten och/eller har färre än 40-50 drifttimmar per vecka. Som huvudregel gäller dock att cirka 70-75 % av tillförd effekt kan återvinnas i form av värme. Med en oljekyld elmotor kan andelen bli så hög som 78 % eftersom den värme som alstras av elmotorn kan återvinnas också. I effektiva anläggningar där den specifika effekten (kWh/m³ tryckluft) är låg och möjligheten till värmeåtervinning utnyttjas blir kostnaden för tryckluft mycket liten. Värmeåtervinning är i regel ett tillval vid nyinvesteringar, men kompletta kit med ackumulatortank och cirkulationstank kan också installeras i efterhand. Är det fråga om flera kompressorer byggs återvinningen ofta på plats med hjälp av en VVS-firma.