Reglering av deplacementkompressorer

Den ursprungliga metoden för reglering av kompressorer var att använda en avblåsningsventil som släpper ut överflödig tryckluft till atmosfären. Ventilen kan i sitt enklaste utförande vara fjäderbelastad, där fjäderns spänning bestämmer sluttrycket. Nu används istället ofta en servoventil som styrs av en regulator. Trycket kan då styras enklare och ventilen kan även fungera som avlastningsventil vid start av kompressorn under tryck. Avblåsningen är energikrävande eftersom kompressorn måste arbeta kontinuerligt mot fullt mottryck. En metod som används på mindre kompressorer är att avlasta kompressorn genom att helt öppna ventilen så att kompressorn arbetar mot atmosfärstryck. Strömförbrukningen blir betydligt lägre med denna metod.

By-pass-reglering har i princip samma funktion som avblåsning. Skillnaden är att den avblåsta luften kyls och återförs till kompressorns insug. Metoden används oftast till processkompressorer där gasen är olämplig eller för värdefull för att släppas ut i atmosfären

Strypning är en enkel metod för att reducera flödet. Genom att tryckförhållandet över kompressorn ökar beroende på det inducerade undertrycket i insuget, är metoden emellertid oftast begränsad till ett mindre reglerområde. Vätskeinsprutade kompressorer, vilka har stort tillåtet tryckförhållande, kan ofta regleras ner till 10 % av maximal kapacitet. Beroende på det höga tryckförhållandet är denna metod relativt energikrävande.

Den idag vanligaste reglermetoden för deplacementkompressorer är avblåsning med strypt intag. Den kombinerar ett maximalt reglerområde (0-100 %) med låg energiförbrukning (endast 15-30 % av fullasteffekten vid avlastad kompressor, noll flöde). Insugningsspjället stängs, men med en mindre öppning samtidigt som en ventil öppnas och blåser av utgående luft från kompressorn. Kompressorelementet arbetar då med ett vakuum i inloppet och lågt mottryck. Vid övergången från pålast till avlast är det viktigt att utluftningen sker snabbt och att den utluftade volymen är liten för att undvika onödiga förluster. Systemet kräver en nätvolym (luftbehållare), vars storlek bestäms av önskad skillnad mellan av- och pålasttryck och tillåtet antal avlastscykler per timme.

Kompressorer under 5-10 kW styrs oftast genom att elmotorn stoppas när trycket når ett övre gränsvärde och återstartas när trycket sjunker under det nedre gränsvärdet. Metoden kräver stora nätvolymer eller stora tryckdifferenser mellan start- och stopptryck, för att minimera belastningen på elmotorn. Det här är en energieffektiv och funktionell reglering under förutsättning att antalet starter per tidsenhet hålls låg.

En förbränningsmotor, gasturbin eller frekvensstyrd elmotor styr kompressorns varvtal och därmed flödet. Detta är en effektiv metod för att nå ett jämnt utgående tryck och en låg energiförbrukning. Regleringsspannet varierar med typen av kompressor och är störst för vätskeinsprutade kompressorer. Varvtalsreglering kombineras ofta med start/stopp vid låga belastningar och avblåsning vid stillastående.