Öka produktiviteten i konstruktionen

Produktivitet är ett mått på hur mycket input som omvandlas till önskad output. Det kan mätas i ekonomiska termer eller i arbetsenheter. Ju högre produktivitet, desto effektivare är en organisation i att omvandla input till output. Tyvärr får inte byggsektorn höga poäng för de här mätvärdena.

Statistik för byggbranschen visar att den ligger efter andra branscher i verkligt bruttovärde per arbetad timme. Produktiviteten inom tillverkning ökade till exempel med 96 % från 1995 till 2014. Däremot förbättrades produktiviteten inom byggbranschen endast med 21 % under samma period. En McKinsey-rapport uppger att om byggproduktiviteten förbättrades med ytterligare 50 % skulle sektorns mervärde öka med $1,6 biljoner.

Genom att gå ned på detaljnivå fås mer insikt om de vanliga produktivitetsnivåerna inom byggbranschen. Endast en tredjedel av byggprojekten håller sig inom sina beräknade budgetar och ännu färre slutförs i tid.

Flera faktorer påverkar byggbranschens produktivitet. Dålig planering, ändrad arbetsomfattning under projektet och kommunikation spelar alla en roll. Men det finns också en betydande inverkan av strömförsörjning på plats och effektiv användning av utrustning.

Tillförlitligheten hos nätkraften påverkar avsevärt effektiviteten på byggarbetsplatser och hanteringen av mobila strömkällor. Tyvärr är elnätet ofta inte tillförlitlig alls på byggarbetsplatser och i synnerhet på landsbygden. De flesta mobila generatorer använder dieselbränsle som energikälla. De förbrukar bränslet i varierande takt beroende på förhållandena på arbetsplatsen. Det är svårt att hantera de diesellager som finns på plats på grund av varierande behov och de kostnader som är förknippade med lagring av stora volymer. Bränslebrist kan förhindra byggverksamhet och begränsa produktiviteten på plats.

Byggarbetsplatser har höga energibehov när utrustningen startas. När utrustningen körs normalt minskar energibehovet avsevärt. Konstruktionsaktivitetens natur kräver dock att olika utrustningar startas vid olika tidpunkter på dagen, vilket innebär flera energitoppar. Dieselgeneratorer måste dimensioneras för att uppfylla dessa toppbehov så långt som möjligt. Detta ökar konstruktionskostnaderna eftersom generatorn arbetar med mycket lägre behovsnivåer under den största delen av dagen. Dessutom kan vissa uppstarter av utrustningen försenas på grund av höga energibehov någon annanstans, vilket leder till förseningar i arbetet och lägre konstruktionsproduktivitet.

Byggverksamheten bygger på många olika utrustningsdelar som alltid måste finnas tillgängliga för användning och fungera effektivt. Dieselgeneratorer är bland de mest kritiska. Om en generator slutar fungera påverkas även annan utrustning. För att maximera generatorns tillförlitlighet bör utrustningen normalt köras vid dess optimala driftspunkt. Det är dock svårt att åstadkomma på byggarbetsplatser eftersom generatorn ofta är dimensionerad för toppbehov och inte för normal drift. Detta leder till högre underhåll och minskad tillgänglighet, vilket leder till lägre produktivitet på byggarbetsplatsen.

I energilagringslösningar används litiumjonbatteriteknik för att lagra energi för senare användning. De kan laddas med dieselgeneratorer med reservkapacitet eller förnybara energikällor som solpaneler.

Energilagringslösningar kan lösa många av de produktivitetsutmaningar som beskrivs ovan för byggarbetsplatser:

• Litiumjonbatterier har låga underhållskrav.
• Hybridlösningar är tillverkade av energilagringssystem, och dieselgeneratorer ökar produktiviteten vid toppbehov genom att skapa extra försörjning från batterilagring.
• Om energilagringssystem används i en hybridlösning kan även dieselgeneratorns storlekskrav minskas, vilket leder till lägre driftskostnader och mer tillförlitlig utrustning.
• Smart belastningshantering kan hjälpa byggföretag att maximera fördelarna med energilagringssystemlösningar.

Förutom utrustnings- och energiöverväganden kan andra faktorer också bidra till att förbättra konstruktionsproduktiviteten. Förändringar i projektets omfattning påverkar produktiviteten negativt. Därför är de inledande konstruktions- och planeringsfaserna avgörande för ett projekts framgång. Byggbranschen har också varit långsam med att införa ny teknik, så den här branschen släpar efter andra när det gäller att se fördelarna med digitalisering. Kommunikation är en annan vanlig faktor som påverkar produktiviteten. Dålig kommunikation mellan kontoret och fältet kan leda till materialbrist, och felstyrda prioriteringar kan påverka anläggningens effektivitet och i slutänden projektschemat.